Ida Mellström

Tänkte att jag skulle stanna kvar på jobbet ikväll och jobba undan lite. Hade ändå inget speciellt planerat för ikväll.. det var ju inte särskilt konstigt. Jag har varit kvar där själv många gånger sent på kvällen utan problem. Hajjar till litegrann för att jag tyckte jag hörde någonting på nedervåningen. Men äsch, det är en jättegammal flygel till en herrgård. Elementen rinner, servrar surrar och det låter i gamla hus. Så är det bara.
Sen plötsligt smäller det till och hela huset skakar!!!!!!!
Faaasiken, är det någon på nedervåningen, hinner jag tänka? -Neej, alla har gått hem. Måste vara snö som faller från taket då. Blir lugn i några sekunder, sedan kommer nästa tanke. Det är sent, måste vara minusgrader och kallt. Då töar ingen snö från taken. OH nej, Vad är det då? Är verkligen på helspänn hjärtat börjar banka lite fortare och lite hårdare men jag sitter lugnt kvar. Sen kommer en lite mildare men ändå ännu en smäll. Tankarna börjar rusa runt i huvudet och jag tänker att nej jag ska nog inte vara kvar mer. Jag går hem och går dit igen en sväng på lördag.
Skrämmer upp mig själv rätt rejält och till slut vågar jag inte gå ner och låsa in datorn.
Måste måste ringa någon att ha med mig i telefon. Många av mina vänner är ju inte i Sverige för tillfället, andra av mina kompisar var iväg på fest och nån svarar inte. Till slut får jag tag på en vänlig själ som håller mig sällskap medan jag släcker, låser och larmar!
Jag brukar inte känna så där, men jag var ärligt rädd, i hela kroppen. Hua!