Nu är det jul igen
1 december.
Startade morgonen med första avsnittet av julkalendern, mysigt.
Fortsatte med att gå till jobbet - det var vitt på backen.
Julen är en glädjens tid, så därför passar det även in att jag låg dubbelvikt över skrivbordet på jobbet (idag, som alla andra dagar). Telefonen ringer - jag ger min kollega en arg blick för jag tycker nämligen att ALLA samtal från växeln kommer till mig och frågar "är du inte inkopplad?" Hon kastar en snabb blick på tele och får lite panik över anklagelsen. Då har jag redan tagit upp luren, samtidigt som jag kollar på min kollega och hon säger "HA, jo det är jag visst det". och båda två börjar asgarva!! Och Nej, jag menar inte småfnissa lite lågmält... Jag menar fullkomligt tjuter av skratt. Precis sådär som när man sitter i kyrkan eller i domstolen och absolut verkligen inte får skratta, när helt o-roliga saker blir det roligaste man någonsin har hört och man kan inte sluta skratta hur mycket man än skulle önska.
Så var det just precis då - och allt jag egentligen ville var bara att slänga på luren.
Det kändes som en evighet innan jag kunde få fram ett endaste ljud i luren. Viftade och gestikulerade åt min kollega att skynda sig ut och stänga dörrarna så jag skulle kunna skärpa mig lite. Gjorde så gott jag kunde och försökte presentera mig medan jag chippade efter andan och fnissade för fullt.
Som tur var är han i luren direkt med på noterna och hänger på.
"Wow vad kul ni har - jag vill också vara med" Så förklarar jag för killen vad det var som var så himla roligt (Vilket såklart inte alls var ett dugg roligt egentligen ;P) men jag tror han blev nöjd när han blev kopplad vidare, sen hade han någonting att dela med sig av i fikarummet ;)
Nästa grej = endast julig i den meningen att man har julskinka på julbordet.
Köade i drygt en timme för att få svininfluensasprutan, gjorde inte alls ont -pjuh-. Håll en tumme för att man klarar sig från biverkningar!
Hem till berget och sätta på julmusik på högsta volym, på med förkläde och baka pepparkakor!
Startade morgonen med första avsnittet av julkalendern, mysigt.
Fortsatte med att gå till jobbet - det var vitt på backen.
Julen är en glädjens tid, så därför passar det även in att jag låg dubbelvikt över skrivbordet på jobbet (idag, som alla andra dagar). Telefonen ringer - jag ger min kollega en arg blick för jag tycker nämligen att ALLA samtal från växeln kommer till mig och frågar "är du inte inkopplad?" Hon kastar en snabb blick på tele och får lite panik över anklagelsen. Då har jag redan tagit upp luren, samtidigt som jag kollar på min kollega och hon säger "HA, jo det är jag visst det". och båda två börjar asgarva!! Och Nej, jag menar inte småfnissa lite lågmält... Jag menar fullkomligt tjuter av skratt. Precis sådär som när man sitter i kyrkan eller i domstolen och absolut verkligen inte får skratta, när helt o-roliga saker blir det roligaste man någonsin har hört och man kan inte sluta skratta hur mycket man än skulle önska.
Så var det just precis då - och allt jag egentligen ville var bara att slänga på luren.
Det kändes som en evighet innan jag kunde få fram ett endaste ljud i luren. Viftade och gestikulerade åt min kollega att skynda sig ut och stänga dörrarna så jag skulle kunna skärpa mig lite. Gjorde så gott jag kunde och försökte presentera mig medan jag chippade efter andan och fnissade för fullt.
Som tur var är han i luren direkt med på noterna och hänger på.
"Wow vad kul ni har - jag vill också vara med" Så förklarar jag för killen vad det var som var så himla roligt (Vilket såklart inte alls var ett dugg roligt egentligen ;P) men jag tror han blev nöjd när han blev kopplad vidare, sen hade han någonting att dela med sig av i fikarummet ;)
Nästa grej = endast julig i den meningen att man har julskinka på julbordet.
Köade i drygt en timme för att få svininfluensasprutan, gjorde inte alls ont -pjuh-. Håll en tumme för att man klarar sig från biverkningar!
Hem till berget och sätta på julmusik på högsta volym, på med förkläde och baka pepparkakor!
Kommentarer
Trackback
